ADRESS: KV BRON, TOMT 3, DROTTNINGGATAN 2
UPPFÖRD: 1898
BYGGHERRE: JEAN LAWSKI
ARKITEKT: LÖFGREN & PAULSON
OMBYGGNAD: BYGGNADS AB BIRGER ANDERSSON, OMKRING MITTEN AV 1970-TALET.
Fotografi: Fasad mot Drottninggatan och Hamngatan. Fotograf: Daniel Hörnestam
Kvarteret Bron bestod länge av gamla träkåkar där bland annat fiskarna vid strömmen hade sina bostäder. I kvarteret fanns även hållgårdar och en populär ölstuga, Kräftriket. Kräftrikets dåvarande ägare hade beslutat sig för att emigrera till Amerika och restaurangen köptes då av den blott 18-åriga Josefine Bothvidson. Hon var den första kvinnan i en generation av tre som skulle komma att driva ölstugan. Genom en port i planket kunde man komma in till ölstugan. Kräftriket var populär, inte minst bland fiskarna som kunde träffas över en öl och samtala om fångsten. Kräftriket fick dock maka på sig då konsthandlaren Jean Lawski uppförde sitt andra bostadshus i kvarteret. I Norrköpings Tidningar kunde man torsdagen den 1 april 1897 läsa att Kräftriket nu är stängt på grund av att huset det ligger i ska rivas och att det här ska byggas upp ett nytt hus. Ölstugan flyttades tillfälligt till Lawskis första hus med adress Hamngatan 2 (byggt 1888). År 1897 påbörjades uppförandet av denna byggnad, efter ritningar av arkitektparet Löfgren och Paulson. Som ansvarig byggmästare valde Lawski den framgångsrike byggmästaren Gustaf Philip Olander. Uppförandet gick mycket snabbt och huset stod klart året därpå. Husets karaktärsdrag, hämtade från den franska nyrenässansen, hämtades från slottet Azay Le Rideau i Loiredalen, Frankrike. Sina karaktärsdrag från 1400-talets renässans samt sin välbevarade exteriör och interiör gör huset mycket värdefullt. Fasaden och dess dekorationer mot gatan består av sandsten. Gårdsfasaden har gul slätputs.
Fotografi ur Norrköpings Stadsarkiv: Jean Lawskis andra hus har här börjat uppföras. Bild ur OTTO CHAMBERTS SAMLING RÖRANDE OLIKA HANTVERK M. M. (Volym 9, fotograf okänd).
Huset består av fyra våningar och delvis inredd vindsvåning. I bottenvåningen finns idag ett par butiker och en frisörsalong. Byggnadens sadeltak är täckt med svart plåt. I hörnet av Drottninggatan och Hamngatan har fasaden i tre våningar ett rundat burspråk som avslutas med ett torn med en liten vindflöjel av plåt. På våningsplanen finns svagt utskjutande burspråk som avslutas med mindre balkonger. I våning tre finns vackra gavlar med svängda dekorationer. Entrén ned till den forna ölstugan har en kräfta avbildad i fasaden, Lawski ville bevara den populära ölstugan och lät därför inreda en stor lokal i husets källare för att Kräftriket skulle fortsätta sin populära ölstuga. I ölstugan kunde gästerna avnjuta kräftor, som fångats i Hjälmaren, och det fanns även möjlighet att köpa med sig kräftor hem, en dåtida ”Take Away”. För att hålla kräftorna vid god vigör placerades de i burar i strömmen. Kräftriket var unikt om att erbjuda denna delikatess i staden.
Förutom försäljningen av kräftor fanns även kryddiga korvar av olika slag, färsk fisk och skaldjur. För ölstugans möblemang svarade Norrköpingsföretaget Axel Chamberts möbelfabrik. Josefine Bothvidson dog 1924 och Kräftriket togs då över av hennes sonhustru Emmy Bothvidson. År 1933 övertogs verksamheten av Emmys dotter, Aina, som dock beslutade sig för att lägga ner verksamheten 1967, till mångas sorg. Tillgången på kräftor blev mindre och priset allt högre och ekvationen gick inte längre ihop.
Lokalen stängdes igen och möblerna skänktes till Norrköpings Stadsmuseum, efter en räddningsaktion av Otto Chambert. Kräftriket besöktes under sin storhetstid av flera stora celebriteter, bland annat var Belgiens kung Leopold III på besök. Bland den svenska kändisfloran fanns besökare som Kar de Mumma, Greta Garbo och Stieg Trenter.
Under årens lopp har flera olika verksamheter funnits i huset, här fanns till exempel Norrköpings Högre Handelsinstitut, ägt av Gustaf Smedman som här erbjöd kurser i det Ryska språket. Smedman öppnade institutet 1902, och höll sedan populära kurser till 1933. Institutet hade årligen mellan 350-400 elever. Smedman var, förutom ägare till detta populära institut, även rektor vid Norrköpings handelsgymnasium, en roll som han hade till vårterminen 1917. I huset hade även juveleraren Thure Pettersson sin första butikslokal, till vänster och entrén mot Drottninggatan. Byggnaden inrymmer idag till stor del bostadslägenheter men här finns även ett populärt hotell, Strand Hotell, där alla rum är individuella och där inredningen är tämligen välbevarad: Det finns bland annat kakelugnar och tidstypiska detaljer som stuckatur och spegeldörrar. Byggnaden renoverades under 1970-talet av Byggnads AB Birger Andersson, vars pietet avspeglas i den varsamma ombyggnad som då skedde. Den största förändringen blev installationen av en diskret inbyggd hiss, som försiktigt installerats i forna köksingångar.
Byggnadens huvudtrapphus med ingång från Drottninggatan har mycket fina målningar, marmorväggar och kassettak. Övriga detaljer som är bevarade är bland annat ledstänger av trä, golv av marmor, ståndare av smide och järn. Ursprunglig stuckatur är bevarad och målad i vit kulör. Entréerna består av pardörrar med ådringsmålning. Trapphuset är av sån karaktär att det kan ses som ett av få välbevarade trapphus i hela Stenstaden. Trapphuset speglar också byggherrens ekonomiska välstånd.